Hem » Med lättare steg framåt

Med lättare steg framåt

by Malin

Vi är redan en liten bit in på det nya året, men jag vill ändå skriva av mig litet på temat nytt år, nytt jag.

Allt som oftast tänker jag på det här citatet av entreprenören Petter Stordalen, och det är också mitt nyårslöfte – eller ska vi säga ett mantra för 2021. 

“Succé är ingenting du har, succé är något du har haft och kan få igen” .

 

Det har varit ett tufft år för världen men ett bra år för mig. Det är helt otroligt faktiskt, och inget jag någonsin räknat med – men självklart jobbat för. 

 

Mitt företag går bra, jag har en fin liten familj som mår bra, vi ska bygga vårt eget hus och äntligen slå oss ner på landsbygden efter flera år i stan. 

Jag känner mig stabilare än någonsin. Glad!

Inte så där så att jag hoppar jämfota av lycka och tackar högre makter (på kuppen har jag ju blivit ateist) utan mer som att uppleva en ny, fräsch vår efter en sträng vinter. 

Jag tinar upp som människa.

Vet ni vad? Jag förtjänar detta oavsett om världen brinner eller ej. 

Jag tror ju inte längre på att något luddigt universum får saker att hända utan det är jag och mitt engagemang. Och nu kan jag höra min man säga “men det har jag ju alltid sagt”.

Men hela min poäng, som jag ska komma till snart, är att jag ser snällare på mig själv och min dåtid. 

Igår när jag gick hem med en tung kasse mat från centrum kom jag i nån sorts inåtvänd trans, ensamma promenader har den effekten på mig, och då slog det mig en sak.

Jag har ju egentligen aldrig misslyckats någon gång.

Ingenting jag gjort som företagare eller löntagare eller författare, whatever, har någonsin varit dåligt.

Jag har aldrig varit ens i närheten “så misslyckad” som jag känt mig genom åren.

Och här kommer mina nyårslöften in.

För det första. Jag kan sluta slå mig själv i huvudet med min imaginära lobotomi-hammare och njuta av livet. Jag ger mig själv tillåtelse!

För det andra behöver jag inte alls fundera längre på vad jag ska bli när jag blir stor. Jag behöver inte alls hitta någon ny väg framåt. Vägen är plogad, krattad och klar. Jag ska bara göra det jag kan nu och göra det bra (ha, det rimmade typ).

. . . .

Jag var 23 år när jag blev företagare. Jag hade oddsen emot mig på alla sätt men lyckades ganska bra ändå. Men det kändes aldrig bra. Varför kändes det aldrig bra? Jag kan se nu att jag helt enkelt var före min tid. För ung och oerfaren. Inga resurser. Inget nätverk. Mina ambitioner var fina, men grymma för någon som är så ung. Hela min ungdom egentligen svalde jag mer än jag kunde tugga. Jag trodde att det var normalt att leva så. Nu vet jag bättre.

Mitt nyårslöfte är inte att starta något nytt utan att göra om allt igen. Jag ska unna mig en ny chans på det gamla, alltså.

Jag är fortfarande ung – men inte oerfaren.  Jag ska starta min butik igen så småningom. Jag ska skriva böcker igen. Jag ska vara JAG igen och jag ska flytta till Malax igen och bygga ett liv på riktigt där.

Och jag ska blogga igen.

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

You may also like